Ibland så funderar jag på hur frispråkiga människor kan vara egentligen. Om ni bara visste allt människor berättar för oss i kassan. Det kan vara om deras partner och dennes vanor och ...ovanor. Skvaller. Statusen på deras magar just när de skall bestämma vad de skall äta eller dricka... Jag tolkar allt detta som att de känner sig hemma här och att de vill dela med sig av sin vardag. Precis som jag gör i min blogg. Såå helt naturligt. Men ändå... Ja, hur som helst så ju äldre jag blir desto roligare tycker jag det är med mina medmänniskor. Ni är så intressanta. Tänk om jag hade haft mer tid till er alla. Vad roligt det skulle vara. Kommer tänka på en liten dam vi har här och haft som kund i många år. Hon är den sötaste lilla tant som jag sett, näst min egna farmor. Hon är nog lite förvirrad ibland men så otroligt söt. Jag skulle så gärna vilja säga det till henne men har inte tagit mod till mig än...men det kommer. Vi har som många andra låtsas namn på en del stammisar som vi inte vet namnet på. Kan vara sånt som karakteriserar den personen. Tex; kavajen, den snygga kvinnan, han med latten, muslimannen, och så vidare.
Varför, kan jag berätta då ni kommer in nästa gång.